090911

Tjena !
Ännu en dag full av jobb och skratt ,,, hade en kund som skulle på en fest i helgen och hon hade redan köpt sin outfit som va väldigt romantisk. Men nu fastnade hon för en tuff Desigual klänning och stod och resonerade vad hon sku göra. Vi snackade lite och jag började berätta och dra mig själv till minnes hur det kom sig att jag har den klädstil som jag har det började så här:
Min mor har alltid klätt mig i gulliga klänningar och haft flätor i mitt hår, även i mina tidiga tonår sku hon bestämma vilka kläder jag sku ha på mig. Jag kan lova att det inte va ngn mening att tjata emot, även om alla mina kompisar fick bestämma själva så va jag tvungen att ha det hon tyckte och om jag köpt ngt så sa hon ofta
-Den skulle varit fin i en annan färg.
Så var det och tack vare detta har jag nog lurat skiten ur hur många människor som helst!!!
Att jag va en liten gullig fin flicka som aldrig lade grunden för bus och rackartyg
(inte ens min mamma insåg det )
Men precis som alla andra ungar va jag oxå full av upptåg och knasigheter på skolan osv. Men sällan fick jag skulden för något, eller kvarsittnig för jag hade ju sååå fiiina flätor........ hihihi
Detta fenomen fortsatte i tonåren och jag lurade även killar (heheheh) och det va just detta jag och min kund garvade halft ihjäl oss åt när jag klämmer fram detta:
-Ja många gånger har man suttit och sett såå söt och fin ut med volanger och rosa kinder, sen har man öppnat käften och då blev det ju helt fel !!!
Att jag kan rapa skit högt och svära som en sjöman tror man kanske inte vid första anblicken hohohohhihihi
Men,,, men jag är nöjd med det, och som sagt det har varit bättre att inte haft förutfattade meningar emot mig för min klädstils skull.
Nu när jag är 34 år vet jag själv vilken stil jag vill ha och vilka kläder jag behöver för att lysa med min personlighet.
Gör du det ? Visar du vem du är med hjälp av dina kläder ?
PS: hon köpte Desigual klänningen ; )
Kramen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0